|
Från:
|
Hej Anna-Karin!
Hoppas att du har bredband i himlen .
Jag saknar din röst.
Kenneth |
|
|
Från:
Agneta |
Kära Anna-Karin,
Hur kunde det bli på detta vis???? Vem ska jag ringa och prata om ditten och datten på helgerna?? - har du tänkt på det??
Det är obegripligt att du inte finns bland oss längre!!
Jag tror inte att det finns någon människa som var så positiv som du - ända in i det sista så sa du att alla värden var bra och läkarna var så nöjda med allt.
Men det finns en sak som aldrig försvinner och det är alla glada och underbara minnen som vi har haft tillsammans du och jag.
Ibland kan jag tycka att livet är orättvist när man ser alla griniga människor som fortfarande lever och är över 95 år!!tänker närmast på min svärfar som fortfarande trampar runt på denna jord och inte kan vi anhöriga tycka att det är till någon glädje för någon av oss!!!
Men det är väl som ordspråket säger: Alla snälla och goa människor försvinner först.
Jag får väl återkomma till denna lilla bok -när jag kommer på att jag behöver dryfta en del saker.
Kram från din kamrat
Agneta
|
|
|
Från:
Jennifer |
Jag saknar dej så otroligt mycket! Jag hatar cancer och varför skulle just du få det? Och varför kunde dom inte bota dej som med andra cancer sorter?
Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta och jag älskar dej jättemycket!
Pussar och kramar ifrån Jennifer |
|
|
Från:
Fredrik |
| Hej då lilla mamma, vi ses i himlen. |
|